Föreningslagen

Finlands Riksdag har godkänt ändringar i Föreningslagen. Ändringarna trädder i kraft från 1.9.2010 eller i de räkenskapsperioder som börjar efter detta datum. Lagen har regler angående medlemmarnas beslutanderätt och föreningsmötet.

Finlands författningssamling www.finlex.fi

Föreningslagen 503/1989 + ändringar bl.a. 678/2010  §§ 16-34

  • Medlemmarnas beslutanderätt
  • Föreningsmöte
  • Möteskallelse
  • Jäv vid föreningsmöte
  • Uppsättande av protokoll
  • Klanderbara beslut
  • Ogiltigt beslut

Beslut

Beslutanderätten i en förening är hos medlemmarna och beslutandrätten utövas vid föreningsmötet. Tidigare har detta inneburit att medlem fysiskt måste närvara vid föreningsmötet för att utöva sin beslutanderätt. En stor nyhet från 1.9.2010 är att i föreningens stadgar kan det bestämmas att medlemmarna, under förutsättningar som anges i stadgarna, får delta i föreningsmötet per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälmedel under pågående möte eller före mötet. Sådant deltagande förutsätter att deltagarrätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på ett sätt som kan jämnställas med de förfaranden som iakttas vid vanliga föreningsmöten. Denna nya möjlgheter gäller inte föreningar vars syfte är att påverka politiska angelägenheter.

I föreningens stadgar kan också bestämmas att medlemmarna i frågor som särkskilt nämns i stadgarna utövar sin beslutanderätt vid särskillda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att komma samman till möte. Denna bestämmelse får dock inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom.
Notera alltså att ibruktagande av beslutanderätt per distans kräver noggranna förberedelser och en stadgeändring. Föreningsresursen försöker senare under hösten 2010 sammanställa råd vad man bör beakta i denna process.

Beslut utan möte

En helt ny möjlighet för mycket små föreningar är 17§ 3 mom: "Om medlemmarna är enhälliga, får de fatta beslut i frågor som skall avgöras vid föreningsmöte utan att komma samman till möte. Beslutet skall fattas skriftligen, dateras och undertecknas av samtliga föreningsmedlemmar". Om någon medlem motsätter sig bör ett riktigt möte hållas.

Tidpunkt för föreningsmöte

FöreningsLagen § 20  bestämmer att föreningsmötet bör hållas på den tid som det står i stadgarna. Om det står i stadgarna att föreningsmötet bör hållas inom mars månad, så bör det hållas inom mars månad. Ett möte som hålls efter bestämd tid är också giltigt. Det är på styrelsens ansvar att mötet hålls i tid. Har styrelsen missat detta, vilket medfört skada för föreningen, kan det innebära följder.

Hålls inget möte alls, kan en föreningsmedlem skriftligen fordra att ett möte bör ordnas. Om styrelsen trots det inte ordnar föreningsmöte kan regionförvaltningsverket på ansökan av den medlem som krävt möte berättiga medlemmen att sammankalla föreningsmötet på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att sammankalla mötet.

Föreningens extra möte

hålls på initiativ av föreningen själv, styrelsen eller om minst en tiondedel av röstberättigade medlemmar kräver det för behandling av ett angivet ärende.

Möteskallelse

Föreningsmöte ska sammankallas så som föreningens stadgar föreskriver. I kallelsen ska nämnas när och var mötet hålls. Om föreningen i sina stadgar tillåter distansdeltagande ska också detta nämnas i möteskallelsen. Också ärenden som nämns i § 23 måste nämnas i kallelsen.

Jäv

En medlem har inte rätt att rösta eller framställa förslag till beslut vid föreningsmötet när beslut fattas om avtal mellan medlemmen och föreningen eller i andra frågor i vilka medlemmens enskilda intresse strider mot föreningens. Man meddelar då att man är jävig.

En styrelsemedlem eller någon annan i föreningens förvaltning får inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer eller verksamhetsgranskare, fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, om fråga gäller den förvaltning som han eller hon svarar för.

Ajournering eller fortsättningsmöte

Hinner man inte gå igenom alla ärenden under mötet, kan man antingen ajournera mötet eller ordna ett nytt fortsättningsmöte. Ajournering används vanligen vid matpauser eller genom att man ajournerar mötet till en viss tid följande dag. Då behövs ingen separat kallelse eller ny konstituering. Om mötet måste avbrytas för en längre tid brukar man tala om fortsättningsmöte. Man kan bestämma tidpunkten för fortsättningsmötet under det möte som avbryts. Till fortsättningsmötet bör sändas en ny kallelse enligt föreningens stadgar. Mötet konstituerar också sig på nytt.

Protokoll

Föreningslagen kräver att protokoll förs över föreningsmötet. Protokollet granskas av mötet eller minst två personer, protokolljusterare, som har valts under mötet. I protokollet skall stå vilka beslut som har gjorts. Fastän protokollen skrivs av sekreteraren ligger det på mötesordförandes ansvar att de blir gjorda. Se närmare under punkten "Protokoll".

Beslut ogiltigförklaras

En föreningsmedlem eller styrelsemedlem har rätt att väcka talan mot föreningen för att få ett beslut ogiltigförklarat. Rätt till klandertalan har inte den som vid mötet har medverkat till beslutet. Det är därför skäl att anteckna avvikande åsikt till protokollet om man vill väcka talan mot ett beslut i föreningen. Ett ogiltigt beslut är ett sådant som har gjorts på fel sätt eller strider mot lagen och stadgarna.

I lagen finns regler som kan ersättas av föreningens stadgar, så kallade dispositiva bestämmelser.

Dispositiva bestämmelser
FörenL §§ 25, 27, 28, 29

  • Medlemmarnas rösträtt
  • Beslutsförfarande
  • Val
  • Förrättande av val

Rösträtt

Rösträtt har alla medlemmar som har fyllt 15 år och alla personmedlemmar har en röst. Detta gäller vanliga föreningar. I förbund kan det vara annorlunda. Där kan medlemsantalet bestämma hur många röster föreningen har.

I stadgarna kan det stå att de som inte har betalat sin medlemsavgift inte får rösta. Vissa medlemsgrupper, till exempel understödsmedlemmar och hedersmedlemmar kan vara utan rösträtt, ifall det står så i stadgarna, annars har de rösträtt.

Rösträtt via ombud

En enskild person kan normalt inte utöva rösträtt genom ombud. Det betyder att man normalt inte kan använda fullmakt vid föreningsmöten. Men föreningen kan tillåta ombud i sina stadgar. Vanligen så att de antal som ombudet kan representera är begränsat.

Anmälning till möte

I allmänhet behöver man inte anmäla sig till ett möte på förhand. I speciellt stora föreningars stadgar kan det stå att man måste anmäla sig till mötet på förhand ifall man vill rösta. Dethär är ofta av praktiska skäl, man vill veta hur många som kommer till mötet.

God ton

Förutom bestämmelserna i lagen och bestämmelserna i stadgarna finns det regler som hör till "god ton". När de följs blir mötet öppet och trevligt för alla: När man ber om ordet, ber man det av ordförande. Hon i sin tur delar ut taltiderna i den ordning som de har begärts. Den som har fått turen att tala, börjar med att säga "ordförande" och sen talar han om vilken sorts uttalande han tänker framföra. Det kan till exempel vara en replik till en annan persons uttalande.