Val av styrelse

En aktiv förening kräver också en aktiv styrelse. Därför är det viktigt att styrelsen består av personer som vill, kan och har tid att arbeta för de uppställda målen. Målen utformas i stadgar och årliga verksamhetsplaner eller strategiplaner för flera år.

I föreningens stadgar anges när och hur styrelsen och dess ordförande väljs. Det kan göras endast på ett föreningsmöte (medlemsmöte). I föreningar som har två årsmöten (höst- och vårmöte) väljs styrelsen och revisorerna på höstmötet (eller valmötet) och de tillträder vanligen följande kalenderår. Om föreningen har ett årsmöte (vanligen på våren) börjar styrelsens mandatperiod direkt efter årsmötet.

I föreningens stadgar nämns hur föreningsordförande väljs. Vanligt är att ordförande väljs av årsmötet medan vice ordförande väljs inom styrelsen. Men i stadgarna kan också stipuleras att ordförande väljs inom styrelsen.

Ordinarie styrelsemedlemmar

Styrelsen skall bestå av minst tre personer. Lagen säger ingenting om maximiantal.

Stadgarna bestämmer hur många styrelsemedlemmar som finns i föreningen. Antalet kan vara ett bestämt eller varierande antal. I det sistnämnda fallet måste också gränserna för antalet ledamöter (minst och högst) anges i stadgarna. Det kan vara mer praktiskt att ha ett varierande antal (till exempel 5-8 ordinarie styrelsemedlemmar). Då kan antalet medlemmar ökas och minskas i takt med arbetsmängden och tillgången till lämpliga kandidater. Å andra sidan kan det bli större kontinuitet i en styrelse med fast antal medlemmar om endast en viss del avgår årligen. En stor styrelse kan vara ineffektiv, men å andra sidan representerar den kanske alla intressegrupper inom föreningen. I en stor styrelse kan den verkliga beslutande makten ligga hos ordförande, arbetsutskottet eller tjänstemännen. Det optimala antalet styrelsemedlemmar med tanke på ett effektivt arbete ligger mellan fem  och sju.

Ordförande bör vara myndig, det vill säga ha fyllt 18 år, de övriga medlemmarna minst 15 år. Ordförande får inte vara försatt i konkurs och bör vara bosatt i Finland. Undantag om hemorten kan beviljas av Patent- och registerstyrelsen.

En styrelsemedlem behöver inte vara medlem i föreningen, ifall inte stadgarna så kräver. Stadgarna kan innehålla kriterier som styrelsemedlemmen bör uppfylla. Men de får inte vara för strikta. Ingen kan vara självskriven i styrelsen. Man kan ha som regel att styrelsemedlemmen får sitta i styrelsen högst ett visst antal år i ett sträck eller det kan finnas en övre åldersgräns.

Suppleanter

I stadgarna står det om suppleanterna (ersättarna) och de kan vara personliga eller så kallade allmänna. Speciellt i föreningar där skilda grupper är representerade finns personliga suppleanter. Till exempel kan det inom ett förbund väljas en styrelsemedlem och suppleant från varje distrikt.

I allmänhet väljs suppleanten samtidigt som den ordinarie styrelsemedlemmen. Om styrelsen har gemensamma suppleanter måste de vid valet eller senare rangordnas så att det är klart i vilken ordningsföljd de inkallas. Suppleanten fungerar som fullvärdig styrelsemedlem då hon ersätter den ordinarie styrelsemedlemmen på ett möte.

Styrelsen kan bestämma att suppleanterna kan delta i alla styrelsemöten. De har då rätt att närvara och uttala sig. Fördelen med detta är att suppleanterna är ajour med vad som händer i styrelsen. Nackdelen är att deltagarantalet på styrelsemötet blir stort.

Verksamhetsperiod

I stadgarna står skrivet hur lång mandatperioden för styrelsen är. Vanligt är ett eller två år. I stora förbund kan den vara längre. Om den är mycket lång kränker den demokratin i föreningen. Ifall inte annat har bestämts i stadgarna börjar styrelsen sitt arbete genast den blir vald på föreningens enda årsmöte. Om styrelsen väljs på ett valmöte under hösten tillträder den vanligen vid årskiftet.

Om det skulle gå så illa att valmötet inte lyckas utse en ny styrelse är den sittande, senast valda, styrelsen ansvarig tills det att ny styrelse valts.