Föreningens inkomstkällor

Medlemsavgifter

Grundstenen i föreningens ekonomi är ofta medlemsavgiften. Medlemsavgiftsgrunderna finns i föreningens stadgar. Medlemmarna besluter på årsmötet medlemsavgiftens storlek för följande verksamhetsår. Man kan antingen ha en låg medlemsavgift och då kan det hända att man får många medlemmar, av vilka en stor del är passiva. Är medlemsavgiften hög väljer kanske endast de att bli medlemmar som verkligen är intresserade av föreningen.

Kassören kontrollerar att medlemmarna har betalat sin medlemsavgift. Det är en av medlemmarnas skyldigheter gentemot föreningen att betala medlemsavgiften. Har medlemmen inte betalat sin medlemsavgift kan föreningen utesluta medlemmen. Föreningen kan bestämma att endast de som har betalat sin medlemsavgift har rösträtt på årsmötet.

Bidrag

Föreningar kan få bidrag av den kommun föreningen verkar i. Storleken och reglerna för bidraget är helt beroende av kommunen. Vill man veta om kommunen ger bidrag kan man tillexempel kontakta kommunens tjänstemän och fråga om bidragens principer och ansökningstider. Dessa finns också på kommunernas webbplatser.

Organisationer kan också få bidrag av statliga myndigheter och av olika ministerier eller till exempel projektbidrag av NTM-centralen.

Från stiftelser och fonder kan man ansöka om bidrag. Kolla webbadresserna fyrk.luckan.fi samt www.saatiopalvelu.fi. De innehåller förteckningar över stiftelser som beviljar stipendium. Där finns kontaktuppgifter till en stor del av stiftelserna, reglerna för vilket ändamål de beviljar understöd samt ansökningstiderna.

Svenska folkskolans vänner förmedlar också statsbidrag då föreningar ordnar kurser för sina medlemmar. Se sfv.fi

EU

Föreningar kan söka pengar också direkt från EU. Se närmare på Europakommissionens finländska representations hemsida. Notera att EU-projekten ofta är byråkratisk krävande.

Sponsorer

Föreningarnas allmännaste sätt att samla in medel är att vända sig till den stora allmänheten. Att vända sig till företag är inte så vanligt. Innan man vänder sig till företag är det skäl att noggrant fundera hurudant företag man vill samarbeta med. Man borde ta reda på företagets ideologi och hurudana produkter företaget säljer, så att detta inte strider mot föreningens ideella mål.

Då man ringer till företaget presenterar man till först föreningens verksamhet i korthet samt ideella mål. Därefter framför man sitt ärende. Man kan också först skicka ett brev där man presenterar föreningen och sitt ärende. Dessutom skriver man att man ringer efter en till två veckor för att diskutera närmare. Det är viktigt att man sen faktiskt ringer eller kontaktar per e-post som man har lovat.

Det är inte lätt att få sponsorpengar. Från företagets sida sett är det fråga om att företaget investerar i marknadsföring som de hoppas är vinstinbringande. Ofta vill man ha ett färdigt paket av den som anhåller om sponsorering. Man bör konkret kunna visa hur företaget gynnas av sponsoreringen. En orsak till att föreningarna inte är aktiva att skaffa sig sponsorer kan vara den att föreningsaktiva sällan talar samma språk som företagets marknadsförare.

När det är fråga om evenemang som föreningarna ordnar är det annorlunda då det gäller att få sponsorer. Aktiva föreningar kan få av företag kaffe, läskedrycker, grillkorv, lotterivinster och liknande. I gengäld sätts sponsorernas namn tydligt upp på marknadsplatserna.

Medlemstidning

Har föreningen en medlemstidning eller andra tryckalster kan det löna sig att skaffa annonser till dessa. När man kontaktar företaget berättar man om föreningen och dess verksamhet, samt hur många personer som tidningen kommer att nå. Därefter frågar man om företaget skulle kunna stödja föreningens verksamhet genom att de betalar en annonsplats i tidningen.

Julkort

Alla vet att då julen närmar sig är folk mer benägna att delta i penninginsamlingar. Många organisationer satsar traditionellt på julen. Frälsningsarmen har sina julgrytor och Invalidförbundets julkort dimper varje år in genom postluckan, små scouter springer runt och säljer julkalendrar och andra barn säljer ivrigt luciamärken.

Många organisationen låter trycka egna julkort. Att sälja organisationens julkort till företag är ett tryggt sätt för föreningen att inte behöva ta ställning till företagets verksamhet. Många företag vill ge en bild av att de bär gemensamt ansvar i samhället och skickar gärna inte bara Röda Korsets och Unicefs julkort, utan också till exempel scouternas och andra ideella organisationers julkort.

Det kan också vara så att folk blir så överösta med hjälpbehov vid jultiden, att det skulle löna sig för föreningarna att ordna sina penninginsamlingar och sälja sina produkter en annan tid på året.

Produkter

Olika artiklar som föreningen säljer eller förmedlar kan vara sådana som är försedda med föreningens logo. Det kan vara till exempel böcker, paraplyer, handdukar eller muggar.

En del föreningarna har inte egna produkter och försäljning ingår inte som en del av deras ordinära verksamhet. För olika kampanjer och projekt kan föreningen köpa varor i parti som man kan sälja under sin kampanj. Det finns en mängd företag som säljer billiga produkter för detta ändamål såsom karameller, hushållspapper eller pepparkakor.

Egna evenemang

Föreningen kan ordna egna tillställningar och på det sättet skaffa sig inkomster. Exempel på evenemang kan vara fester, bytesträffar, filmförevisningar, basarer, mässor, allsångskvällar, barnfester, julfester, midvinterbaler, farsdagsluncher och konserter.

Då allmänheten bjuds in kan det behövas tillstånd av polismyndigheten. Om det är fråga om en offentlig tillställning skall en skriftlig anmälan lämnas till polisen på den ort tillställningen ordnas. Anmälan behöver inte lämnas om tillställningen har lågt deltagarantal och inga trafikarrangemang behövs. Är det fråga om en allmän sammankomst som ordnas utomhus skall det anmälas till polisen senast sex timmar före. Om man ordnar demonstrationer skall det också anmälas till polisen. Se närmare www.poliisi.fi.

Det behövs även andra tillstånd. Vid försäljning av livsmedel är en god hygien A och O. Vid försäljning utomhus se närmare reglerna på www.elintarvikevirasto.fi. Ordnas tillställningar utomhus kan man behöva tillstånd enligt Miljöskyddslagen. Se närmare www.ymparisto.fi.

Om man har för avsikt att spela musik under tillställningen är det bäst att kolla Lagen om Upphovsrätt (404/61) www.finlex.fi samt Teosto www.teosto.fi. Teosto är kompositörernas, textförfattarnas, arrangörernas och musikförläggarnas upphovsrättsbyrå.

Ordnar föreningen öppna tillställningar där man använder mekanisk musik bör föreningen betala en ersättning till artister och skivproducenter. Ersättningen betalas via Gramex. Gramex är en förening som bevakar och främjar utövande artisters och skivproducenters upphovsrättsliga rättigheter, www.gramex.fi.

Gissningstävlingar

En förening kan ordna en gissningstävling. Man skall gissa till exempel hur många kottar det finns i en stor glasburk. Som pris har man varor eller presentkort. Kolla reglerna på polisens hemsida.

Bingo

Tillstånd att ordna bingo kan endast finska allmännyttiga samfund få. Tillståndet beviljas för högst två år i sänder. Se närmare polisens hemsida.

Lotterier

Enligt lotterilagen kan en förening ordna lotterier för att samla in pengar vars syfte är att stödja välgörenhet eller annat ideellt syfte. Lotterilagen från år 2001 (1047/2001) samt stadsrådets förordning om lotterier (1345/2001) finns på adressen www.finlex.fi.

Beroende på om lotterna säljs till medlemmarna under en sluten tillställning, eller om lotterna säljs till allmänheten, behövs olika slag av tillstånd och ekonomiska redovisningar. Ytterligare information får man av de lokala polismyndigheterna och på http://www.poliisi.fi/.

Olika slag av lotterier:

  • Miniatyrlotteri. En förening, hobby- eller arbetsgrupp kan utan tillstånd och utan redovisningsskyldighet till myndighet ordna bland sina medlemmar ett miniatyrlotteri vars mål är att stödja gruppens verksamhet. Värdet av lotterna får inte överskrida 500 euro och försäljningen av lotterna måste ske under samma tillställning.
  • Litet lotteri. En allmännyttig sammanslutning eller stiftelse kan ordna utan tillstånd av myndighet ett lotteri. Lotternas sammanlagda försäljningspris får högst vara 2000 euro. Försäljningen av lotterna skall ske under samma tillställning.

Vid försäljningen av lotterna skall det informeras vid tillställningen om vissa saker, eller det kan också stå skrivet på lotterna:

  • arrangör av lotteriet
  • lottens pris
  • sammanlagda antalet lotter
  • ändamålet med pengarna som samlas in
  • hur lottdragningen sker
  • sker utlottningen bland alla lotter eller endast bland de sålda lotterna
  • antalet vinster och hurudana vinster
  • var och när kan man bekanta sig med den ekonomiska redovisningen.
  • Dessutom skall det stå på lotten om lotten vinner eller inte.

Ett protokoll bör skrivas över utlottningen av vinsterna. En förteckning över de lotter som vunnit och vinsterna bifogas till protokollet. En ekonomisk redovisning skall omedelbart göras efter tillställningen. Redovisningen behöver inte ges till myndighet, men enligt bokföringslagen bör den förvaras åtminstone sex år.

I de fall då lotterna har sålts enbart till föreningens medlemmar under en tillställning, behöver en redovisning inte göras.

Tillstånd av myndighet behövs för varulotter ifall lotternas sammanlagda försäljningspris överskrider 2000 euro eller ifall lotterna säljs och utlottningen sker vid olika tillställningar. Tillstånd anhålles skriftligt av polisen. Närmare instruktioner fås av polisen. Till anhållan bifogas bland annat föreningens verksamhetsberättelse, sista bokslutet, föreningens stadgar samt ett utdrag ur föreningsregistret.

I praktiken är varulotteriernas inkomst skattefri, ifall inkomsten av bruttoförsäljningen är under 3333,33 euro. Överstiger försäljningen 3333,33 euro är skatten 1,5% av inkomsten av lotterna. Skatteverket ger närmare direktiv. Se www.vero.fi.

Penninginsamlingar

Penninginsamling definieras som verksamhet vid vilken pengar insamlas genom vädjan till allmänheten och utan vederlag. Tillstånd ges endast åt registrerade föreningar och det skall skriftligen ansökas av polisen och tillståndet ges för högst ett år.

Tillstånd behövs inte då man samlar in pengar bland deltagarna vid en allmän sammankomst och inte då man samlar för privata personers bemärkelsedagar.

Syfte för penninginsamlingen bör vara socialt, kulturellt, ideellt eller för allmän medborgerlig verksamhet. I samband med insamling får man inte ordna utlottning eller tävling. Närmare anvisningar finns på polisens hemsida.

Att genomföra penninginsamlingar är arbetsdrygt och dyrt. Det krävs hundratals kontakttaganden som tidningsannonser, direkt marknadsföring, telefonsamtal och att stå på gatan med sparbössan i handen. Tidigare kunde föreningarna lita på att medlemmarna frivilligt ställde upp. Nuförtiden har sällan någon tid för sådant och organisationerna är tvungna att anlita professionella insamlare och det kostar.

En annan fråga som nu och då dyker upp i media är frågan om hur mycket av de insamlade medlen som når fram till målet för insamlingen, de hjälpbehövande och hur mycket som går till organisationen som samlar in pengarna. Röda Korsets princip är att högst femotn procent av de insamlade medlen får gå till kostnader för själva insamlandet. Internationellt sätt är femotn procent ganska lite. I USA görs det rankinglistor på hjälporganisationernas insamlingar och hur stor procent av de insamlade medlen som går till organisationens byråkrati. Dylika listor finns inte ännu i Finland.

Det gäller alltså för föreningen, då den planerar sin medelanskaffning, att räkna ut om det lönar sig ekonomiskt. Om kostnaderna blir större än de insamlade medlen, har föreningen då råd med det och är det mödan värt.

Medelanskaffning har en aktiverande effekt och stärker samhörighetskänslan bland medlemmarna. Med en kampanj får föreningen publicitet och blir synliggjord i samhället. Fastän den ekonomiska vinsten inte skulle vara så stor av kampanjen, så på lång sikt kan det ändå vara ekonomiskt lönsamt. Föreningen har kanske fått en bättre image och gott rykte och flere nya medlemmar.

Insamling på internet

Det blir allt vanligare att det arrangeras penningsamlingar på internet. Arrangörerna kan vara organisationer såsom Frälsningsarmens julgrytor eller Mannerheims barnskyddsförbund. Jämsides med internetinsamlingen kan man ha en vanlig penninginsamling, till exempel julgrytor på gatan. Man kan också deltaga i insamlingar genom att ringa till ett visst telefonnummer som kostar till exempel 9,85 euro + lokalsamtal. Man kan också skänka en summa pengar genom att betala in en summa på ett bankkonto.

Talkoarbete

Det frivilliga arbete som medlemmar utför i samband med föreningens verksamhet, förorsakar inga skatteproblem. Det kantill exempel vara fråga om att vara ledare för en hobbygrupp utan ersättning.

Medlemmarna kan också som talkoarbete idka medelanskaffning, fastän det inte hör till föreningens egentliga verksamhet. Det kan vara fråga om att sälja föreningens produkter till förmån för föreningen.

Medlemmen kan också göra talkoarbete för en tredje part, det vill säga sälja tjänster av olika slag. Köparen betalar åt föreningen. Hör föreningen till förskottsinnehållsrekistret betalar köparen bruttosumman. När det gäller beskattningen av talkoarbete måste man ha klart för sig vems inkomst det är, den som utfört arbete eller föreningens. Ifall inkomsten tillhör föreningen måste man ännu skilja mellan skattefritt talkoarbete och föreningens förvärvsinkomst.

Skatteverket har gett följande direktiv angående talkoarbete:

  • Skattefritt talkoarbete gäller endast registrerade, allmännyttiga föreningar
  • Inkomsten som fås av uppdragsgivaren skall användas för alla medlemmar
  • Arbetet görs utan arbetsledarens ledning och kontroll. Yrkesskicklighet är inte nödvändig
  • Det är tillfälligt arbete
  • Får inte vara affärsverksamhet

Ytterligare information på skatteverkets hemsida www.skatt.fi.

Affärsverksamhet

Ifall föreningen tänker starta affärsverksamhet bör det noga planeras. Det är mycket som man måste ta reda på och tänka igenom, till exempel vem som har det juridiska ansvaret. Gällande föreningars affärsverksamhet träder alla de bestämmelser i kraft som gäller vanliga företag. Föreningen kan också förlora sin allmännyttiga status. Det är bäst att kontakta myndigheter, bland annat Skatteverket, så att allt går rätt till.

Brev till sponsorerna

Att skriva ett brev till eventuella sponsorer är inte lätt. Vid medelanskaffning är det fråga om känslor. Det finns en mängd böcker om ämnet. Några tips:

  • Rikta huvuduppmärksamheten på rubriken
  • Det första kapitlet skall vara helt fantastiskt
  • Skriv korta satser och inte så tätt
  • Använd citat
  • Räkna orden ”du”
  • Utnyttja dina referenser
  • Var exakt, skriv inte flummigt
  • Använd speciell utformning av brevet, men var försiktig
  • Skriv om brevet många gånger, på nytt och på nytt
  • Be andra läsa ditt brev, be om kommentarer
  • Se www.flyingkite.co.uk och www.varainhankinta.net.

Det lönar sig att bekanta sig med Flying Kites webbsida. Där finns andra bra artiklar på engelska som exempelvis: Hur man marknadsför effektivt, Hur man skriver lättlästa artiklar, Hur undvika irriterande kunder, Hur man kan hålla intresset vid liv hos sin läsare.