Delegera uppgifter

Alla vinner på en demokratisk process. Det gäller att var lyhörd och ha respekt för andra människor när arbetsuppgifter fördelas. Delegering är ett viktigt standardbegrepp. Det vet alla och alla vet hur det skall gå till i teorin. I praktiken slarvas det mycket och det är ett fåtal som utför jobbet, medan andra kanske känner sig förbigådda.

Delegering är att planerat be någon annan att för en längre tid ta ansvar för en uppgift eller funktion. Att bara slänga ut en uppgift genom att säga "kan du ta hand om det här för jag hinner inte nu" är inte delegering utan snarare dumpning. Det är ordförandens sak att vara tydlig vad man förväntar sig, vad skall vara klart när och sedan följa upp och ge ordentlig återkoppling.

Här är det skäl att minnas att alla har olika förutsättningar. Ledaren är den som ger tillräckligt med information utan att hela tiden hänga över axeln. För mycket kontroll tar bort känslan att få agera självständigt, för litet kan leda till misslyckanden för en som är ny och oerfaren. För att delegering skall ha en utvecklande funktion, måste uppgiften innehålla lämpligt moment av utmaning. Något som lockar, kittlar och stimulerar.Det bästa stödet kan vara att ha någon som inte bara ser situationen som den är utan hur den kan bli i framtiden.

Många säger till exempel att de inte vågar prata inför grupper, men gör det alldeles utmärkt när situationen är sådan att det inte går att låta bli. Det kan behövas någon som med milt våld tvingar andra att göra "det omöjliga". Här får ledaren lov att lita på sin intuition och känslighet vid delegering och givandet av utmanande uppgifter.

Delegering kan göras till en enskild person, men också till en grupp. Det är en bra form för att öka delaktighet, ansvar, medvetenhet och samordning. Medlemmarna i gruppen kan växla med vissa intervaller. Det är ledaren som klargör vad gruppen skall göra och vilka de konkreta målen är.