Brainstorming

Brainstorming är en idégenereringsmetod som syftar till att hitta nya idéer och utveckla kreativt tänkande. Metoden har som syfte att tanka av deltagarna deras idéer. Det är viktigt att deltagarna uppmuntras att delge gruppen sina idéer. Genom att höra andras tokiga idéer kommer man själv att associera till något, kanske helt nytt, som man inte annars skulle ha tänkt på. Denna synergi är brainstormingens kärna. Metoden är skapad av Axel Osborn.

När kan man använda denna metod?

I de flesta situationer som handlar om framtidsplanering behövs något slag av idékläckning. Brainstorming kan användas som en skild metod eller som en del i en större helhetsplanering. Metoden lämpar sig lika väl för små som stora grupper eller frågor/ämnen.

Metoden rekommenderas när ni:

  • fastnat i "olösliga" problem och inte kommer vidare
  • snabbt behöver kläcka nya idéer
  • vill ha underlag för att definiera vilka projekt eller problem man ska arbeta med
  • behöver hitta möjliga lösningar och identifiera möjligt motstånd till förslagna lösningar

Hur genomförs metoden?

Brainstorming består av tre faser:

  • idégenerering
  • idéförädling
  • prioritering och val.

Idégenerering

Denna fas kan genomföras på två sätt, endera så att deltagarna framför idéerna muntligt och ledaren skriver upp dem på datorn eller på ett blädderblock så att alla kan se dem. Detta skapar den eftersträvansvärda synergin som skapas när alla kastar fram tokiga idéer utan hämningar – om man lyckas skapa en trygg stämning i gruppen.

Det andra sättet är att alla skriver ner sina idéer på lappar varefter de samlas in och sätts upp på väggen så att alla kan läsa dem. Om man använder lappsystemet är det viktigt att man kör i två eller tre rundor. Först skriver alla ner sina idéer och man sätter upp lapparna. Sedan ges tid för att läsa alla lappar och på basen av de impulserna komma med nya lappar. På det viset kan man inspirera varandra. Denna metod är bra om gruppen är osäker och folk är blyga eller rädda för varandra.

Idéförädling

I denna fas går man igenom idéerna genom att kombinera och gruppera och ta bort dubbletter. Här ska man bygga vidare på varandras idéer. Man kan också kombinera flera idéer till en ny idé.

Prioritering och val

Det är svårt att veta vilka idéer som på lång sikt är de framgångsrika och den rätta lösningen på frågeställningen. Genom att följa de olika stegen ökar man möjligheterna att få fram just de idéer som behövs för verksamheten.

Alla idéer som kommer ska tas fram och bearbetas. De kan delas upp i:

  • direkt genomförbara idéer
  • idéer som behöver utredas mer
  • idéer vi sparar för framtiden
  • idéer som vi donerar
  • idéer som vi kastar bort och glömmer

Man behöver också vissa filter i prioriteringen som ekonomi, tidsaspekt, verksamhetsfokus och befintliga resurser.

Det är skäl att påpeka att man ska genomföra de idéer som man beslutat att genomföra, för idéarbete som inte leder till förändring verkar negativt på idégivarna i framtiden. Slutligen ska man ge feedback åt deltagarna och informera de andra i organisationen om resultatet.

Vad krävs av deltagarna?

Det är bra om deltagarna känner till hur metoden fungerar och vad man kan förvänta sig. Det är viktigt att deltagarna låter idéerna sprudla och delar med sig av dem.

Vad krävs av ledaren?

Ledaren ska planera genomförandet, fungera som färdledare, observatör, utmanare och uppmuntrare. Ledaren ska hålla ordning. Det är bra om ledaren beskrivit problemet eller frågeställningen före sammankomsten och gärna skriftligt.

Ledaren ska skapa en trygg stämning i gruppen och låta alla deltagare tanka av sig sina idéer.

Vad krävs rent praktiskt?

Trevlig miljö som sporrar till idékläckning!

Svårighetsgrad

Lätt att använda, ingen utomstående person behövs.

Tidsåtgång

Högst 30 minuter.