Föreningskompassen

I och med att kraven på föreningsverksamheten ökar blir det allt viktigare att organisationerna utvecklar sina egna kvalitetsinstrument och –modeller utgående från den egna föreningen. Mätsystem behövs även inom föreningslivet för att föreningar som fungerar på lokal nivå kontinuerligt skall kunna kontrollera och förbättra kvaliteten i den egna verksamheten för att bättre kunna svara på de krav som omgivningen ställer på föreningen.

Föreningskompassen är utvecklad av Svenska folkskolans vänner. Det finns två versioner av den. Den ursprungliga handboken Föreningskompassen från 2003 är skriven av Malin Ström. I projektet Kompetenscirkeln gjordes år 2006 en omarbetning av den ursprungliga texten i handboken. Det nya materialet finns i mappformat.

Föreningskompassen är tänkt att användas en gång i året, lämpligtvis före årsmötet eller höst/vårmötet för att se hur föreningen har utvecklats från föregående år. Du analyserar föreningen tillsammans med de andra medlemmarna i din styrelse utgående från 14 indikatorer som berör föreningens administration, ekonomi, aktiviteter och uppföljning av målsättningar.

Indikatorerna är:

  1. Föreningens möteshandlingar
  2. Medlemsaktivitet
  3. Medlemsregister
  4. Finansiering
  5. Medlemsvärvning
  6. Informella träffar
  7. Styrelsearbetet
  8. Regional- och nationell representation
  9. Nya aktiviteter och arbetsmetoder
  10. Aktiviteter som återkommer från år till år
  11. Medlemsinformation
  12. Arbetsgrupper/utskott
  13. Samarbete med andra föreningar
  14. Uppföljning av planerna

Är det någon indikator som förening saknar och som har betydelse för deras verksamhet rekommenderas att föreningen själv konstruerar en femtonde indikator och benämner den indikator x. Då ges också utrymme för föreningen att fritt formulera vad de är bra på eller mindre bra på.

Litteratur

Föreningskompassen, Malin Ström, Svenska studiecentralen 2003, ISBN 951-97713-7-9. Boken kan läsas här.