Scenariometoden

Scenariometoden går ut på att försöka skapa sig uppfattningar om hur morgondagens verklighet kan tänkas se ut. Begreppet scenario definieras som beskrivningen av ett framtida tillstånd och en därmed sammanhängande tänkbar, logisk sammanhållen utveckling inom ett område. Ursprungligen kommer begreppet från teaterns värld, där det är regissörens uppgift att skissera scenanvisningarna.

När kan man använda denna metod?

Metoden är bra när man är osäker på hur det kommer att gå i framtiden men man vill förbereda sig så att man klarar sig i alla situationer. Den lämpar sig vid långsiktig planering, när man till exempel ska skriva hållbarare strategier.

Metoden handlar inte om att spå hur det kommer att gå utan man försöker konstruera flera olika möjliga framtidsbilder och vad som sker innan man kommer fram till dessa. Metoden är lämplig när man har gott om tid.

Hur genomförs metoden?

Metoden genomförs i fem steg:

Steg 1 - Bestäm tema

Man fastställer ett övergripande tema, till exempel "Vår organisations 2020".

Steg 2 - Sök trender

Man söker gruppens betydelsefulla trender att arbeta vidare med. Man identifierar vilka viktiga osäkerhetsfaktorer som finns och som kommer att påverka scenarierna i en eller annan riktning.

Steg 3 - Skapa trendkombinationer

Man skapar möjliga trendkombinationer, i praktiken oftast ett fyrfält, som sedan används som underlag under processens gång.

Steg 4 - Skriv scenarier

Med fokus på trenderna diskuteras vad som kan tänkas hända och hur man i sådana fall påverkas av det. En viktig fråga är också vilka aktörer som är centrala i de olika scenarierna. Deltagarna tar fram flera sammanhängande scenarier kring det man tror kommer att slå in. Scenarierna skall svara på frågorna; vem gör vad, när, hur och varför?

Steg 5 - Uppgör handlingsplan

Scenariobygget sammanfattas slutligen i en långsiktig framtidsplan.

Vad krävs av deltagarna?

Det är bra om deltagarna känner till metoden lite innan och vilka trender som råder i dagens samhälle. Det sparar tid om deltagarna har satt sig in i metoden. Av deltagarna krävs också ett tidsmässigt långt engagemang och förmåga att dra praktiska slutsatser av tänkta händelser.

Vad krävs av ledaren?

Ledaren bör ha goda kunskaper om metoden och processen. Ledaren bör ha god förmåga att hålla deltagarna engagerade och delaktiga. Analytisk förmåga är viktigare än kreativitet.

Vad krävs rent praktiskt?

Förutsättningar för ett givande samarbete, trevlig miljö.

Svårighetsgrad

Utomstående expertis behövs. Kontakta Svenska folkskolans vänners verksamhetsombud om ni vill ha handledning eller noggrannare instruktioner.

Tidsåtgång

Eftersom det tar lång tid att tänka ut innehållet och skriva ner scenarierna rekommenderas metoden för grupper som har gott om tid. Det bästa är att förverkliga scenariobygget genom att träffas regelbundet kring metoden under en längre tidsperiod, låt arbetet bli en process.

Litteratur

Metoder för framtidsdiskussion i grupp - Christine Widd (utgiven av Svenska studiecentralen)

Peter Backa – Att prata om framtider