Exempel

Berättelsen om Föreningen Hemfrid

En dag i september rådde det extra mycket liv och rörelse i trädgården vid Villa Solvik. Det var skördetid och en efter annan av rotsakerna grävdes upp och hamnade i en stor korg. Efter några timmars arbete var alla rotsaker uppgrävda och trädgården satt i vinterskick. "Nu är det bara att vänta på en ny vår" suckade Anna som var en trädgårdsentusiast. Hon hade hela sommaren grävt i jorden och rensat ogräs och kände sig nu sysslolös. Där satt de satt de nu alla tre, Anna, Klas och Petter vid köksbordet i Villa Solvik trötta efter dagens arbete och väntade på att kaffet skulle bli färdigt.

Idén att grunda en förening

Tänk om vi skulle grunda en trädgårdsföreningen föreslog Anna. Då kunde vi under vintern träffas allihopa och samtidigt lära oss något nytt om trädgårdsskötsel. Vi kunde också be andra som är intresserade av trädgårdsskötsel att komma med. Det var en bra idé tyckte Petter, medan Klas var lite tveksam. Han hade annat att göra under vintrarna, han var en ivrig slalomskidare. Men okej då, tyckte han till slut. Vi sätter en inbjudan till ett möte på byns anslagstavla och så ser vi om det kommer någon annan som är intresserad. Vi kan ju ha möte på Hemfrids ungdomslokal.

Inbjudan till det konstituerande mötet

Följande dag satt Anna upp en inbjudan på byns anslagstavla, till det konstituerande mötet samt föreningens första föreningsmöte (årsmöte). Det konstituerande mötet skulle hållas den 1 oktober kl. 18.00 i Hemfrids ungdomslokal i Köklax. Föreningsmötet skulle hållas strax efter det konstituerande mötet kl. 19.00 på samma ställe

Konstituerande mötet

Kärngruppen Anna, Klas och Petter hade noggrant förberett mötet. De hade tittat på Föreningsregistrets hemsida www.prh.fi och på Föreningsresursen och noggrant läst instruktionerna om hur man grundar en förening. De ville grunda en registrerad förening för en sådan har rättskapacitet, vilket en oregistrerad förening inte har. De hade enligt instruktionerna och modellerna i Föreningsresursen gjort ett förslag till ramarna för verksamhet, verksamhetsplan och stadgar.

Den 1 oktober kl. 17.45 satt kärngruppen på ungdomslokalen i fönstret och väntade om någon skulle dyka upp. Kaffebordet var dukat, kakan uppskuren och stolarna stod i raka led. Och där kom de första, Lisa, Kalle och Sirpa, alla ivriga trädgårdsodlare. Fast Sirpa odlade mest ringblommor. När klockan var precis 18.00 hade ännu ytterligare fem personer uppenbarat sig.

Alla fick ett exemplar av föredragningslistan som gällde både för det konstituerande mötet och årsmötet. Anna tog till ordet och hälsade alla välkomna och förklarade varför mötet hölls. Hon förklarade att först skulle de diskuterade ifall det fanns intresse för att grunda en förening. Diskussionen var livlig. Man diskuterade ramarna för verksamheten, verksamhetsplanen och stadgarna. Alla var dock överens om att man ville grunda en registrerad förening.

Stiftelseurkunden

Kärngruppen hade färdigt skrivit en stiftelseurkund och mötet beslöt att den skulle skrivas under, så intitiativtagarna till föreningen, Anna, Klas och Petter skrev under den. Anna var 18 år fylld och Klas och Petter 17 år. Även de övriga deltagarna skrev under stiftelseurkunden. De blev de första medlemmarna i föreningen. Man beslöt att föreningen som grundades skulle heta Föreningen Hemfrid.

Efter detta övergick man till föreningens första årsmöte och fortsatte enligt föredragningslistan. För mötet valdes till ordförande Anna och sekreterare Sirpa och protokolljusterare Wilhelm och Kirsti. Sirpa skrev protokollet för mötet. En styrelse för den nya föreningen valdes. Den bestod av Anna som ordförande, Sirpa som sekreterare och Lasse som kassör och Putte som styrelsemedlem. Till suppleanter valdes Kirsti och Wilhelm.

Registreringen av föreningen

Den nya styrelsen fick som sin första uppgift att registrera föreningen. Från Föreningsregistrets hemsida skrev de ut en grundanmälningsblankett. Tillsammans med den ifyllda blanketten, som undertecknats av ordförande Anna, skickade de stadgarna och stiftelseurkunden till Föreningsregistret. Anna kunde också ha gjort anmälan elektroniskt med sina bankkoder men hennes nätförbindelse krånglade just nu. Stadgarna var modellstadgar som de skrivit ut från Föreningsregistrets hemsida. Eftersom de var modellstadgar behövde man inte låta förhandsgranska dem. Adressen till Föreningsregistret hittade de också på dess hemsida.

Föreningens verksamhet började

När det första föreningsmötet (årsmötet) hade hållits och pappren hade skickats in till Föreningsregistret började föreningen sin verksamhet enligt den uppgjorda verksamhetsplanen.

Styrelsemöte

Styrelsen beslöt att träffas så snart som möjligt. Ordförande skickade en möteskallelse med en föredragningslista. På styrelsemötet förde ordförande ordet och sekreteraren skrev protokoll. Styrelsen beslöt att man ordnar en skördefest för medlemmarna. Andra ärenden på mötet var att två personer hade anhållit om att bli medlemmar. Deras anhållan godkändes och föreningen hade nu 13 medlemmar.

Årsmöte

Så fortsatte verksamheten med många givande medlemsmöten. Ivern var stor och sämjan god bland medlemmarna.
Det första verksamhetsåret led till sitt slut och det var dags för årsmöte.

Styrelsen förberedde årsmötet. Bokföringen granskades av revisorn som skrev en revisionsberättelse. Styrelsen gjorde förslag till verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och budget. Kallelse till årsmötet skickades åt medlemmarna inom utsatt tid. I kallelsen nämndes att om ett ärende som gällde en stadgeändring. Föredragningslistan delades ut på årsmötet åt alla närvarande. Ordförande öppnade mötet och föredragningslistan följdes. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och en ny styrelse valdes, det vill säga det blev omval av den gamla styrelsen.

Då man kom till ärendet om stadgeändring fanns det två olika åsikter och förslag, vilka båda understöddes. Man beslöt att förrätta röstning. Rösträknarna räknade de angivna rösterna. Båda förslagen fick exakt samma antal röster. Då avgjorde ordförandes röst. Styrelsen fick i uppdrag att anmäla om stadgeändringen till Föreningsregistret.

Föreningens verksamhet upplöses

Så fortsatte föreningen Hemfrids verksamhet år efter år efter år. Medlemsantalet som i början hade vuxit till närmare hundra började dala och var till slut endast en handfull. När föreningen hade fyllt fem år hade verksamheten så gott som tynat bort. Den enda verksamheten man ordnade var årsmöte en gång i året.

Så en vacker höstdag satt Anna, Klas och Petter åter vid köksbordet i Villa Solhem och drack kaffe, efter en lång arbetsdag i trädgården. De funderade över föreningens framtid och kom till den slutsatsen att föreningen borde upplösas.

Följande dag skickade Anna, som fortfarande var ordförande, en möteskallelse till medlemmarna. I kallelsen nämndes som ärende upplösning av föreningen. Under mötet diskuterades föreningens framtid. Man beslöt att rösta om upplösning av föreningen. Då över ¾ av de givna rösterna understödde beslutet, beslöts att föreningen upplöses. Föreningen hade varken egendom eller skulder. Styrelsen fick i uppdrag att göra en anmälan om upplösning till Föreningsregistret. Så slutade Föreningen Hemfrids korta historia.