Föreningstyper

Registrerade och oregistrerade föreningar

Föreningsfriheten i Finland gäller både registrerade och oregistrerade föreningar. Föreningslagen omfattar dem båda. Ur Föreningslagens 10. kapitel framgår vilka paragrafer som gäller oregistrerade föreningar. Gällande Föreningslag trädde i kraft 1989 och har nr 503. Betydande ändringar i lagen gjordes 2010/678. Också i 29.6.2016 har gjorts mindre tillägg och ändringar.

Registrerad förening

En betydande skillnad mellan registrerade och oregistrerade föreningar är att registrerade föreningar har rättskapacitet. En registrerad förening kan inneha egendom, ingå avtal samt till exempel ansöka om understöd. Dess medlemmar svarar inte personligen för föreningens förpliktelser.

Minst tre personer, 15 år fyllda, kan grunda en förening. Medlemmarna kan vara enskilda personer, sammanslutningar och stiftelser.

Föreningen blir registrerad när Föreningsregistret inom Patent- och registerstyrelsen har godkänt föreningens stadgar.

Oregistrerad förening

En oregistrerad förening däremot kan inte i sitt namn förvärva rättigheter eller ingå förbindelser, inte heller kära eller svara. En oregistrerad förenings handlingssätt är friare och har inte så strikta regler angående utformningen av stadgarna. För alla beslut och ågärder i en oregistrerad förening är de som medverkat personligen ansvariga.

Föreningsresursen koncentrerar sig i huvudsak på regler och handlingssätt gällande de registrerade föreningarna.

Ideell eller allmännyttig förening

Begreppen i rubriken används ofta om föreningar. Föreningsregistret talar om ideella föreningar om de har ett ideellt syfte i sina stadgar. Såväl registrerade som oregistrerade föreningar kan vara ideella. Skattverket använder däremot begreppet allmännyttig för ideella föreningar som är befriade från skatt.