Sammanslagning av föreningar

Det finns inga bestämmelser varken i Föreningslagen eller i annan samfundslagstiftning om hur man skall sammanslå föreningar. Detta har att göra med föreningsfriheten. Ingen person kan någonsin tvingas in i en förening.

En sammanslagning måste därför göras enligt gällande föreningslagar.
Det finns två sätt att göra det på:

A. Man grundar en helt ny förening

Och upplöser de föreningar som inte behövs. Medlemmarna i de föreningar som upplöses söker sedan medlemskap i den nya föreningen. Om dom vill!

Observera att medlemmar inte kan överföras automatiskt med ett mötesbeslut. Alla måste söka nytt medlemskap i den nya föreningen. Det går bra att vara medlem såväl i den nya som den gamla i övergångskedet. Det tar ju alltid sin tid att upplösa föreningar.

B. En existerande förening fortsätter – övriga upplöses

Det andra sättet är att en av de föreningar som i praktiken sammanslås blir kvar (vanligen den största). Medlemmarna i de föreningar som upplöses kan sedan söka om medlemsskap i den förening som blir kvar. Här gäller samma sak om medlemskapet. En automatisk massanslutning med mötesbeslut är inte möjlig. Det räcker inte heller att sända ut en förfrågan om medlemmen vill övergå till ny förening och tolka att inget svar är det samma som ett tyst godkännande. Alla måste bevisligen, aktivt visa sin vilja att ansluta sig i den nya föreningen. Det kan ju också hända att alla inte ens vill söka medlemskap i den nya föreningen som kanske har andra målsättningar.

Metod A är juridiskt enkel. De gamla föreningarna upplöses var och en enligt bestämmelserna i sina stadgar. Om inte stadgarna godkänner att de föreningar som upplöses överlåter sin egendom till en ny motsvarande förening måste man kanske ändra på stadgarna innan man upplöser föreningen.

Den nya föreningen grundas sedan helt normalt som vilken ny förening som helst. Stadgar och förutsättningar för medlemskap måste inte vara lika som i de gamla föreningarna. Ingen medlem i de upplösta föreningarna har automatiskt rätt att bli medlem i den nya. Kom ihåg att medlemmarna i de upplösta föreningarna (och eventuella nya) själva måste söka medlemskap i den nya föreningen.

I metod B, där en befintlig förening tar emot medlemmar från föreningar som upplöses grundas ju ingen ny förening. Men den förening som tar emot medlemmar från ett större område måste vanligen ändra stadgarna till ganska stor del. Nytt namn, verksamhetsområde och så vidare. Och här gäller samma sak om medlemmarna. Ingen i de föreningar som upplöses blir automatiskt medlem i den förening som blir kvar. Men det är ok att till exempel skriva fullmakt åt en ombudsman som sköter ansökan om medlemskap. Till och med en muntlig åsiktsyttring om att man vill bli medlem kan godkännas om det finns vittnen, men inga tysta överföringar.

Avtal om sammanslagning

Innan man börjar grunda/slå samman/upplösa föreningar kan man i fri form göra ett avtal över vad som skall beaktas vid sammanslagningen och hur den skall gå till. Man kan förstås inte avtala om något som är emot Föreningslagen, som till exempel överföring av medlemmar.

Om avtalet förhandlar berörda föreningars styrelser. Men det färdiga avtalet bör nog i något skede godkännas av medlemskåren, det vill säga behandlas av ett medlemsmöte i alla de föreningar som berörs. När föreningar som är med om avtalet upplösts gäller förstås avtalet inte längre för deras del. Endast den nya eller fortsättande föreningens har på sitt ansvar att avtalet efterföljs.