Allt om stadgar

Modellstadgar

Stadgarna bifogas till stiftelseurkunden som skickas till föreningsregistret. Från föreningsregistret får man så kallade modellstadgar som man kan använda som modell. Man kan också använda en redan existerande förenings stadgar som modell. De större organisationerna har modellstadgar för sina lokala föreningar, var i kontakt med dem om det är en sådan förening ni ska grunda.

Förhandsgranskning av stadgar

Man kan låta föreningsregistret förhandsgranska stadgarna mot avgift.

Föreningens stadgar

Stadgarna är bindande för alla medlemmar. Stadgarna kan senare ändras, detta sker på det sätt som föreningens stadgar anvisar och i enlighet med lagen.

I stadgarna skall bestämmas följande enligt föreningslagen:

  • Föreningens namn
    • Alla föreningar skall ha ett eget namn, som skiljer sig från tidigare registrerade föreningars namn.
    • Namnet får inte ge en felaktig bild av föreningens verksamhet.
  • Kommun i Finland som är föreningens hemort
    • Till hemort är det av praktiska skäl enklast att välja den ort där föreningen har sin verksamhet. Vill man av någon orsak välja en annan kommun, kan man fritt välja vilken kommun som helst i Finland, men endast en kommun.
    • Om föreningen verkar i många kommuner kan dessa räknas upp separat i stadgarna där man beskriver föreningens verksamhetsområde.
  • Föreningens syfte och verksamhetsformer
    • Föreningens mål skall nämnas och med vilka verksamhetsformer föreningen försöker nå dem.
    • Syfte är det skäl att uttrycka så tydligt och noga som möjligt. Det behöver inte vara nyttigt, men det bör vara ideellt och får inte strida mot lag eller god sed.
  • Medlemmarnas skyldighet att betala medlemsavgifter och andra avgifter till föreningen
    • Medlemsavgifter och andra avgifter som uppbärs av medlemmarna. Det bör också stå på vilket sätt avgiften fastställs och av vilket organ. De avgifter som inte står nämnda i stadgarna är frivilliga.
  • Antalet styrelsemedlemmar och revisorer/verksamhetsgranskare  i föreningen eller deras minimi och maximiantal samt deras mandattid
    • Styrelsen bör bestå av minst tre medlemmar.
    • Revisorernas/verksamhetsgranskarnas antal är minst en ordinarie och en suppleant.
    • Styrelsen och revisorerna väljs till exempel vid föreningens årsmöte eller höst/valmöte. För styrelsemedlemmarnas del kan man ha behörighetsvillkor.
  • Föreningens räkenskapsperiod
    • Räkenskapsperioden är enligt bokföringslagen tolv månader. Det kan vara enklast om den sammanfaller med kalenderåret. Men i princip kan den börja vilken månad som helst. Det är alltid hela månader som räknas.
       
  • Tidpunkten för val av föreningens styrelse och revisorer/verksamhetsgranskare
    • Det är vanligt att man skriver när mötet tidigast och senast borde hållas.
    • Styrelseval behöver inte ske en gång om året, det beror på mandattidens längd.
       
  • När bokslutet fastställs och ansvarsfrihet beviljas
    • Bokslutet måste enligt bokföringslagen behandlas inom fyra månader efter räkenskapsårets slut.
  • En förening kan ha antingen ett eller två föreningsmöten per år. 
  • Sättet och tiden för kallelse till föreningsmöte
    • I möteskallelsen ska nämnas när och var mötet hålls.
    • I kallelsen måste nämnas om man tar upp ärenden som nämns i § 23 i Föreningslagen.
    • Då det gäller sättet för möteskallelsen, bör man tillämpa likställdhetsprincipen. Det betyder att alla medlemmar måste ha en möjlighet att få vetskap om att mötet hålls.
    • Också moderna hjälpmedel som epost, textmeddelande och liknande är tillåtna om de nämns i stadgarna
    • Rekommenderas därför olika alternativ i stadgetexten.
       
  • Beslut utan att komma samman till möte
    • Nu kan föreningarna också i sina stadgar möjliggöra föreningsmöten per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att träffas på ett fysiskt möte. Detta får dock inte gälla i FL § 23 nämnda ärenden.
    • Ovannämnda kräver också klara regler hur det skall gå till, till exempel omröstnings- och valordning.
    • Hur föreningens tillgångar skall användas, om föreningen upplöser sig eller upplöses.
    • ​Det bör stå vem som får tillgångarna eller till vilket ändamål eller en kombination av båda.
    • Tillgångarna kan ges åt en annan förening, men inte åt enskilda medlemmar i föreningen.

       

Ändra stadgar

I föreningens stadgar kan stå skrivet på vilket sätt man går till väga då man vill ändra stadgarna. Står det ingenting i stadgarna följer man lagen: "Beslut om ändring av stadgarna görs på föreningens möte. Detta bör nämnas i möteskallelsen. Ändringen träder i kraft endast om ¾ av de avgivna rösterna har godkänt den."

Ändringsanmälan

Ändringen av stadgarna görs på en blankett för ändringsanmälan eller elektroniskt och samtidigt bifogas då stadgeändringen, i praktiken fullständiga stagar. Dessa skickas till föreningsregistret. Mötesprotokollet behöver inte bifogas.
Stadgeändringen träder i kraft efter det den har antecknats i föreningsregistret. Man kan begära att föreningsregistret, mot avgift, förhandsgranskar stadgeändringen.

Ska du starta en ny förening? Föreningsresursen kan hjälpa till med dina stadgar.
Om du vill kan Föreningsresursen gå igenom dina stadgar innan du sänder in dem till Föreningsregistret.

 

Läs mer
Föreningsregistrets hemsida www.prh.fi
Där finns bl.a. modellstadgar och blanketter
 

Finlands lagsamling www.finlex.fi
FörenL §§ 7,8,52 och kap 9