Arbetsförhållande och arbetsavtal

Kännetecken för ett arbetsförhållande

Ett arbetsförhållande uppstår mellan arbetsgivaren och arbetstagaren då arbetstagaren enligt överenskommelse påbörjat arbete för arbetsgivarens räkning. Ett arbetsförhållande kännetecknas enligt arbetsavtalslagen av att arbetstagaren förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning och övervakning mot lön eller annat vederlag.

Tillämpningsområdet innebär i praktiken att chefer i ledande ställning, närmast vd:n, samt företagare inte har ett arbetsförhållande. 

Det är viktigt att vara medveten om när det är fråga om ett arbetsförhållande och när arbetsavtalslagen ska tillämpas. Detta inverkar nämligen på arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter samt exempelvis på hur lönen betalas och vilka lönebikostnader som utgår. Om arbetsgivaren hellre anlitar konsulter eller använder andra köptjänster, ansvar dessa själva för sina lönebikostnader och nödvändiga försäkringar.

Ett arbetsavtal kan ingås skriftligen, muntligen, elektroniskt eller uppstå på basis av parternas beteende. Ett skriftligt arbetsavtal är alltid att rekommendera.

Ett arbetsavtal kan vara i kraft tillsvidare eller under en viss tidsperiod, t.ex. för ett visst projekt.
 

Minderåriga anställda

En minderårig som fyllt 15 år får själv ingå arbetsavtal och säga upp/häva arbetsavtal. Även en yngre person kan själv ingå arbetsavtal med tillstånd av vårdnadshavaren.

Notera att det finns begränsningar i möjligheterna att anställa en ung person under 15 år eller som inte fullgjort sin läroplikt.

 

Arbetsavtal

Vad är arbetsavtal och varför är det bra att upprätta skriftliga arbetsavtal?

Ett arbetsavtal ger uttryck för de överenskommelser som parterna har angående arbetsförhållandet. Skriftliga arbetsavtal är alltid att rekommendera, eftersom arbetsgivaren alltid i sista hand har bevisbördan över överenskomna villkor.

Tillämpning av vissa villkor förutsätter att parterna avtalat om det. Om parterna ingår ett avtal för en viss tid eller avser tillämpa prövotid förutsätts ett avtal mellan parterna. Likaså om parterna avser tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges i arbetsavtalslagen.

När ska ett arbetsavtal ingås?

Ett arbetsavtal upprättas med fördel innan arbetet påbörjats men senast då arbetet inleds.

Vad får man avtala om?

Parterna har en omfattande möjlighet att avtala om villkoren för arbetsförhållandet. Parterna får dock inte försämra arbetstagarens rättigheter från tvingande regler i t.ex. arbetsavtalslagen och arbetstidslagen. Man får inte heller avtala om villkor som är sämre än villkoren i allmänbindande kollektivavtal, om det inte specifikt har tillåtits.

Parterna rekommenderas att i arbetsavtalet avtala om åtminstone följande villkor:

* De huvudsakliga arbetsuppgifterna samt eventuella andra uppgifter som den anställde kan åläggas att utföra

* Den huvudsakliga orten för arbetet

* Arbetsförhållandets längd

* Arbetstid

* Eventuell tillämpning av kollektivavtal och på vilka grunder

* Lön samt eventuella förmåner

* Tillämpning av prövotid

* Semester och andra eventuella ledigheter

* Arbetsförhållandets upphörande, om avtalet har ingåtts för viss tid

* Användning av den anställdes e-post


Hänvisning till modell för arbetsavtal

Modellarbetsavtal för tidsbundna avtal och tillsvidare avtal hittas här.
Ett enkelt arbetsavtal kan se ut så här.

 

Kollektivavtal

Det är viktigt att kontrollera om det finns något allmänt bindande kollektivavtal som borde tillämpas på arbetsförhållandet. En lista över allmänt bindande kollektivavtal finns här. Utöver allmänt bindande kollektivavtal kan det dock också finnas normalt bindande kollektivavtal som innebär att arbetsgivaren genom att ha anslutit sig till avtalet är skyldig att tillämpa detsamma.

Kollektivavtalen kan innehålla bestämmelser som kan avvika från det som anges i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen. Notera att i vissa fall tillämpas kollektivavtalets regler före lagens bestämmelser, särskilt i den mån villkoren i ett allmänt bindande kollektivavtal är förmånligare för arbetstagaren. Exempel på dylika villkor är t.ex. rätten till lön under sjukfrånvaro eller semesterpremie.
 

Villkor i arbetsavtalet

Val av anställningsform

Vid val av anställningsform är ett tillsvidareavtal huvudregeln. Parterna kan avtala om tidsbundna arbetsavtal, men om arbetsavtalet på arbetsgivarens initiativ ingås för viss tid förutsätts en godtagbar grund. Sådana godtagbara grunder är exempelvis vikariat, tillfälligt hög arbetsbelastning eller specifika projekt.

Om arbetsgivarens behov av arbetskraft är permanent, får arbetsgivaren inte ta initiativ till att ingå ett tidsbundet avtal. Ett tidsbundet arbetsavtal som saknar grund anses gälla tills vidare.  Notera att det för långtidsarbetslösa finns vissa undantag i arbetsavtalslagen. Om en anställd varit arbetssökande de senaste tolv månaderna innan anställningen, får arbetsgivaren utan grund ingå ett tidsbundet arbetsavtal på högst ett år.
 

Prövotid

Parterna kan i arbetsavtalet avtala om tillämpning av prövotid. Prövotidens syfte är att utreda om arbetstagaren är lämpad för de aktuella arbetsuppgifterna eller inte. Notera att prövotiden även gäller till förmån för den anställde och att han eller hon har rätt att häva arbetsförhållandet under prövotiden om man så önskar. En prövotid får inte tillämpas om arbetsgivaren på grund av tidigare erfarenhet har tillräckligt underlag för att bedöma om arbetsgivaren klarar av de uppgifter som han eller hon anställts för.

Prövotiden kan enligt arbetsavtalslagen vara högst sex månader, men för ett tidsbundet arbetsavtal högst halva arbetsförhållandet. Om parterna exempelvis avtalar om en anställning på åtta månader, är den maximala prövotiden fyra månader. I kollektivavtalen kan finnas avvikande bestämmelser angående prövotiden och dess längd. Väljer någon av parterna att häva arbetsförhållandet under prövotiden upphör avtalet med omedelbar verkan, alltså utan någon uppsägningstid. Ett arbetsavtal kan hävas under prövotiden utan begränsningar. Arbetsgivaren får dock inte hänvisa till osakliga, oskäliga eller diskriminerande grunder.