I föreningar som har två föreningsmöten (höst- och vårmöte) väljs styrelsen och verksamhetsgranskarna/revisorerna på höstmötet (eller valmötet) och de tillträder vanligen följande kalenderår. Om föreningen har ett årsmöte (vanligen på våren) börjar styrelsens mandatperiod direkt efter årsmötet.
I föreningens stadgar nämns hur föreningsordförande väljs. Vanligt är att ordförande väljs av årsmötet medan vice ordförande väljs inom styrelsen. Men i stadgarna kan också stipuleras att ordförande väljs inom styrelsen.
Ordinarie styrelsemedlemmar
Styrelsen ska bestå av minst tre personer. Lagen säger ingenting om maximiantal.
Föreningens stadgar bestämmer antalet styrelsemedlemmar i föreningen. Antalet kan vara ett bestämt eller varierande antal. I det sistnämnda fallet måste också gränserna för antalet ledamöter (minst och högst) anges i stadgarna. Det kan vara mer praktiskt att ha ett varierande antal, till exempel 5-8 ordinarie styrelsemedlemmar. Då kan antalet medlemmar ökas och minskas i takt med arbetsmängden och tillgången till lämpliga kandidater. Å andra sidan kan det bli större kontinuitet i en styrelse med fast antal medlemmar om endast en viss del avgår årligen. En stor styrelse kan vara ineffektiv, men å andra sidan representerar den kanske alla intressegrupper inom föreningen.
Ordförande ska vara myndig, det vill säga ha fyllt 18 år, de övriga medlemmarna minst 15 år. Ordförande får inte vara försatt i konkurs och ska vara bosatt i Finland. Undantag om hemorten kan beviljas av Patent- och registerstyrelsen.
En styrelsemedlem behöver inte vara medlem i föreningen, ifall inte stadgarna så kräver. Stadgarna kan innehålla kriterier som styrelsemedlemmen ska uppfylla. Men de får inte vara för strikta. Ingen kan vara självskriven i styrelsen. Man kan ha som regel att styrelsemedlemmen får sitta i styrelsen högst ett visst antal år, eller man kan stipulera om en övre åldersgräns.
Suppleanter
I stadgarna står det om suppleanterna (ersättarna). De kan vara personliga eller så kallade allmänna.
I allmänhet väljs suppleanten samtidigt som den ordinarie styrelsemedlemmen. Om styrelsen har gemensamma suppleanter måste de vid valet eller senare rangordnas så att det är klart i vilken ordningsföljd de inkallas. Suppleanten fungerar som fullvärdig styrelsemedlem då hen ersätter den ordinarie styrelsemedlemmen på ett möte.
Styrelsen kan bestämma att suppleanterna kan delta i alla styrelsemöten. De har då rätt att närvara och uttala sig. Fördelen med detta är att suppleanterna hålls uppdaterade med vad som händer i styrelsen. Nackdelen är att deltagarantalet på styrelsemötet blir stort.
Vad händer om hela styrelsen i en förening avgår och man inte lyckas välja en ny? Den gamla styrelsen är ansvarig tills en ny utsetts. Om man inte lyckas få en ny styrelse trots flera försök återstår endast att upplösa föreningen.
I Föreningslagen § 35 står det entydigt att en förening måste ha en styrelse. Därför är alltid senast valda styrelse ansvarig. Föreningen kan också vara i malpåse. Men också då måste den gamla styrelsen fortsättningsvis ordna de årsmöten som nämns i stadgarna.
Verksamhetsperiod
I stadgarna står skrivet hur lång mandatperioden för styrelsen är. Vanligt är ett eller två år. Ifall inte annat har bestämts i stadgarna börjar styrelsen sitt arbete genast då den blir vald på föreningens årsmöte. Om styrelsen väljs på ett valmöte under hösten tillträder den vanligen vid årsskiftet.