Lag eller kollektivavtal?
Arbetstiden regleras i arbetstidslagen och i de tillämpliga kollektivavtalen. Det är även möjligt att avtala om ordinarie arbetstid genom lokala avtal eller genom överenskommelse om arbetstiden i arbetsavtalen.
Det är vanligt att det finns bestämmelser om arbetstiden i kollektivavtalen, så det lönar sig att alltid kontrollera om det finns ett kollektivavtal som ska tillämpas och vad som anges där om arbetstiden.
Allmän arbetstid
Med allmän arbetstid avses arbetstagarens normala arbetstid.
Den allmänna arbetstiden är enligt arbetstidslagen högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Detta kan exempelvis också genomföras under sex dagar i veckan, dock så att veckovilan om minst 35 sammanhängande timmar måste uppfyllas.
Det är också möjligt att organisera arbetstiden på annat sätt än genom regelbunden åtta timmars arbetsdag. Alternativa arbetstidsarrangemang är exempelvis:
Genomsnittlig ordinarie arbetstid
Arbetstiden kan ordnas som genomsnittlig ordinarie arbetstid, vilket innebär att arbetstiden i snitt är 40 timmar i veckan under en tidsperiod om högst 52 veckor, utan att den ordinarie dagliga arbetstiden på åtta timmar överskrids.
Genomsnittlig ordinarie arbetstid medför en större flexibilitet att anpassa arbetskraften enligt arbetsbelastningen och kan vara ett smidigt system för till exempel arbetsgivare som har en ojämn arbetsbelastning under året.
Notera att det i kollektivavtalen kan finnas särskilda regler om genomsnittlig ordinarie arbetstid. Parterna får med stöd av kollektivavtal avtala lokalt om ibruktagande av genomsnittlig ordinarie arbetstid. Sådant lokalt avtal ingås mellan arbetsgivaren och arbetstagarrepresentanterna.
Om kollektivavtalet inte möjliggör ett lokalt avtal om införande av genomsnittlig ordinarie arbetstid, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn med högst två timmar, dock så att den ordinarie arbetstiden per vecka är högst 48 timmar. Den ordinarie arbetstiden per vecka ska i sådana fall utjämnas till högst 40 timmar i veckan under en period av högst fyra månader.
Flexibel arbetstid (flextid)
Det är möjligt att avtala om tillämpning av så kallad flextid, vilket innebär att arbetstagaren inom angivna gränser själv får besluta om förläggningen av sin arbetstid. Detta medför en bättre möjlighet för arbetstagaren att kombinera arbetstid och fritid.
Arbetstidslagen ger möjlighet för arbetstagaren att överskrida eller underskrida den ordinarie arbetstiden med högst fyra timmar per dag. För en anställd med åtta timmars ordinarie arbetstid innebär detta att den kortaste möjliga arbetsdagen är fyra timmar och den längsta är 12 timmar.
Maximisaldot för dessa överskridningar är 60 timmar vid utgången av en fyra månader lång granskningsperiod och underskridningarna högst 20 timmar under samma period. Kollektivavtalen kan innehålla avvikande regler om flextid. Arbetstidslagens regler om flextid kan tillämpas även av arbetsgivare som inte lyder under något kollektivavtal.
Arbetsgivaren kan ingå ett lokalt avtal med endera arbetstagarrepresentanterna eller den enskilda arbetstagaren avseende ibruktagande av ett flextidssystem. Om parterna avser ingå avtal om tillämpning av flextid, ska avtalet innehålla åtminstone följande:
1) den kontinuerliga fasta arbetstiden,
2) flexgränserna per dygn och förläggningen av flextiden,
3) förläggningen av raster och vilotider,
4) maximum för sammanräknade över- och underskridningar av den ordinarie arbetstiden.
Utökad flextid
Arbetstidslagen ger även möjlighet till utökad flextid för sådana anställda som kan arbeta oberoende av tid och plats. Om sådan flextid kan endast avtalas om den anställde själv får bestämma hur han eller hon lägger upp minst hälften av sin arbetstid. Utökad flextid lämpar sig till exempel för arbete med informationshantering, försäljning, utredningar eller annat arbete som utförs självständigt. Mer information om utökad flextid finns i 13 § arbetstidslagen.
Periodarbete
Periodarbete är en flexibel lösning där dygns- och veckoarbetstiden inte är begränsad. Istället begränsas den maximala arbetstiden under en angiven tidsperiod. Periodarbete kan tillämpas för att uppnå ändamålsenliga arbetsskift som anpassas enligt arbetsbelastningen.
I periodarbete kan den ordinarie arbetstiden ordnas så att den under en period om tre veckor är högst 120 timmar eller under en period om två veckor högst 80 timmar. Periodarbete får användas i sådana branscher som anges i arbetstidslagen, exempelvis för social- och hälsotjänster samt inom räddningsväsendet.
Om arbetsbelastningen inom dessa branschen varierar kraftigt, är det möjligt att ordna arbetstiden så, att den under två på varandra följande perioder av tre veckor eller under tre på varandra följande perioder av två veckor är högst 240 timmar.
Arbetstidsbank
I arbetstidslagen finns det möjlighet för alla arbetstagare, även sådana som inte omfattas av något kollektivavtal, att ta i bruk ett system med arbetstidsbank. Notera dock att bestämmelserna om arbetstidsbanker kan variera beroende på om det är fråga om en arbetstidsbank som baserar sig på arbetstidslagen eller om det är fråga om en arbetstidsbank på baserar sig på kollektivavtal.
Arbetstidsbanken gör det möjligt för arbetstagaren att spara in upparbetat arbetstid, intjänad ledighet och penningförmåner för att senare ta ut dessa i form av ledighet. De frågor parterna ska avtala om i ett avtal om arbetstidsbank regleras i arbetstidslagen.
Enligt 27 § i arbetstidslagen kan arbetsgivaren och förtroendemannen, eller om en förtroendeman inte har valts, ett förtroendeombud eller någon annan företrädare för arbetstagarna eller personalen eller en personalgrupp tillsammans avtala skriftligt om ibruktagande av en arbetstidsbank.
Pauser
Dagliga raster
Om arbetstagarens arbetstid är över sex timmar per dygn, har arbetstagaren rätt till en paus on minst en timme. Det är möjligt att i kollektivavtalet avtala om en kortare vilopaus som dock ska vara minst 30 minuter.
Om arbetstiden överstiger 10 timmar om dygnet, har arbetstagaren dessutom rätt att hålla en rast på högst en halv timme efter åtta timmars arbete. Om arbetstiden i skiftarbete eller periodarbete är längre än sex timmar, ska arbetstagaren ges tillfälle till minst en halvtimmes rast eller tillfälle att inta en måltid under arbetstiden. Det kan i respektive kollektivavtal finnas avvikande bestämmelser gällande vilotid.
Dygnsvila
Den dagliga dygnsvilan är minst 11 timmar per dygn. Vid tillämpning av periodarbete får dygnsvilan undantagsvis vara minst nio timmar och vid tillämpning av flextid/utökad flextid minst sju timmar på arbetstagarens initiativ.
Se arbetstidslagen och eventuella kollektivavtal för noggrannare reglering.
Mertid/övertid
Mertid och övertid förutsätter alltid arbetsgivarens initiativ och arbetstagarens samtycke.
Med övertidsarbete avses sådan arbetstid som överstiger det timantal som antecknats i arbetsschemat eller som överstiger åtta timmar per dygn eller 40 timmar i veckan. Vid periodarbete är övertid den tid som överstiger den maximala ordinarie arbetstiden.
Vid tillämpning av flextid är övertid sådan arbetstid som överstiger åtta timmar om dygnet eller 40 timmar i veckan. Notera dock att även här förutsätter övertid alltid arbetsgivarens initiativ och arbetstagarens samtycke, vilket innebär att det inte är övertid om arbetstagaren på eget initiativ arbetar längre än åtta timmar/dag.
Enligt arbetstidslagens 18 § får den maximala arbetstiden inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av fyra månader. Den maximala arbetstiden under ett år är således 2 304 timmar, vilket omfattar ordinarie arbetstid, mertid, övertid, nödarbete etc.
Arbetstidsförteckning och utjämningsschema
Arbetsgivaren ska upprätta en arbetsskiftsförteckning ur vilken arbetstagarens ordinarie arbetstid ska framgå. Förteckningen ska ges till arbetstagarna senast en vecka innan tidsperioden för när arbetet enligt arbetsskiftsförteckningen inleds.
Arbetsgivaren behöver även upprätta ett utjämningsschema om arbetstiden ordnas i form av genomsnittlig ordinarie arbetstid. Ur utjämningsschemat framgår åtminstone den ordinarie arbetstiden för varje vecka. Skyldigheten att upprätta ett utjämningsschema föreligger inte vid tillämpning av flextid eller utökad flextid.
Arbetsgivaren behöver även ha ett fungerande system för att säkerställa uppföljning av den maximala arbetstiden på årsbasis, det vill säga 2 304 timmar.