Under föreningsmöten kan ärenden som tas upp under punkten övriga ärenden diskuteras, men beslut kan inte alltid tas. Betydande övriga ärenden måste nämligen nämnas i kallelsen för att man ska kunna besluta om dem. För styrelsemöten finns inga sådana krav, på dem kan man i frågor under övriga ärenden också göra beslut.
Klubban
Ordförandeklubban är ett viktigt redskap för mötets ordförande. Ju större sammankomst desto viktigare. Med klubban slår ordförande fast mötesbesluten, påkallar uppmärksamhet, och tystar ner talare som avviker från ämnet eller talar för länge.
Diskussion och beslut
Då ärenden tas upp till behandling är det någon som föredrar ärendet och ger ett förslag till lösning. Vanligen har styrelsen ett beslutsförslag i föredragningslistan. Därpå följer diskussion.
Ordförande öppnar diskussionen genom att till exempel säga "härmed öppnar jag diskussionen". De som ber om ordet antecknas och får taltid i tur och ordning. När diskussionen inte mer ger nya synvinklar kan ordförande säga att diskussionena avslutas efter nu antecknade talturer.
Ordförande avslutar diskussionen med att säga ”härmed avslutar jag diskussionen” och knackar i bordet med klubban.
Därefter sammanfattar ordförande förslagen. När det endast finns ett understött förslag kvar eller då det gäller personval, lika många kandidater som platser, meddelar ordföranden mötets beslut.
Efter detta har mötesdeltagarna möjlighet att uttrycka eller låta anteckna sin avvikande åsikt om beslutet.
Vilka ärenden behandlas på föreningsmötet (årsmötet)?
Ärendena som behandlas på föreningsmötet varierar beroende på om föreningen har ett eller två föreningsmöten per år. I föreningar med två möten behandlas på vårmötet årsberättelse, bokslut, verksamhetsgranskningsberättelsen och beviljande av ansvarsfrihet för föregående kalenderår. På hösten godkänns till exempel verksamhetsplan, budget samt förrättas styrelseval samt val av verksamhetsgranskare eller revisorer.
Om föreningen har endast ett årsmöte äger det vanligtvis rum på våren och då behandlar mötet alla ärenden.
Omröstning
Vanligen finns i föredragningslistan styrelsens förslag till beslut. Detta behöver inte understödas. Om nån föreslår ändringar i förslaget måste ändringsförslaget eller förslagen understödas, annars tas de inte till behandling.
Finns det flera förslag röstar man. Om inte stadgarna anger annat är det majoriteten av rösterna som avgör.
Om det finns flera ändringsförslag avgör mötesordförande i vilken ordning omröstningen sker. Det vanliga är att det mest avvikande förslaget ställs mot det näst mest avvikande och så vidare tills man har kvar ett ändringsförslag mot styrelsens förslag. Om det också finns ett förslag om bordläggning inleder man omröstningen med att första besluta om bordläggning eller fortsatt behandling under mötet.
Val
Gäller det personer förrättar man val. Om valsättet kan man bestämma i föreningens stadgar. Om inget nämns om valproceduren i stadgarna vinner majoritetens röster.
Vid ordförandeval krävs det i bland att segraren måste få över 50 procent av de närvarandes röster. Om det då finns fler än två kandidater krävs det ibland flera omröstningar.
Val förrättas alltså när det finns flera kandidater till en och samma post. Mötesordförande skriver upp namnen på de föreslagna personerna, även de som inte har fått understöd. Därefter granskas att alla är valbara.
Sedan läser ordförande upp kandiaternas namn och anger tydligt villkoren för omröstningen. Om det till exempel finns två lediga styrelseposter men flera kandidater informerar ordförande om att att mötet får rösta på högst två kandidater. Röstsedlar med flera namn än två förkastas. Ordförande kan också tillåta att endast för- eller efternamn får användas på röstsedeln om det inte finns risk för feltolkningar.
Rösträknarna
Mötets rösträkanre är vanligtvis två och har valts i början av mötet. Har det inte gjorts så väljs de i röstningsskedet. Om det råkar gå så att en av rösträknarna blir föreslagen i val kan man i detta skede välja en ny rösträknare.
Rösträknarna räknar och granskar de angivna rösterna. Resultatet ges till mötesordförande som läser upp det för mötet. Rösträknarna kan också skriva ett enkelt protokoll över rösträkningen där det framgår hur många röstsedlar som insamlats, resultat från omröstningen eller valet, inklusive eventuella blanka och förkastade röstsedlar.
Om rösträknarna är oeniga om tolkningen av röstsedlarna, om det finns flera röstsedlar än röstberättigade, eller om andra liknande problem uppstår kan de kontakta mötesordföranden och diskutera problemen. Mötesordföranden avgör i så fall hur mötet eller omröstningen går vidare. Vid behov kan omröstningen eller valet tas om.