Idag arbetar många på distans eller gör hybridarbete. Vad ska en arbetsgivare tänka på om en arbetstagare arbetar hemifrån? Vad kan arbetstagaren och arbetsgivaren förvänta sig av varandra?
Det är skäl att avtala om ramarna för distans- och hybridarbete, tillexempel var arbetet får utföras och vilka arbetsredskap som behövs.
När arbetstagaren arbetar på distans tenderar arbetstiden ibland att flyta ihop med fritiden – e-posten kanske kollas på kvällar och helger. Som utgångspunkt utgör även arbete som utförs på distans som arbetstid och det är arbetsgivarens skyldighet att övervaka arbetstiden.
Huvudregeln är att den lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringen täcker olyckor som har huvudsakligt och väsentligt samband med arbetet, men vid distans- eller hybridarbete kan gränsdragningen mellan arbetsolycka och olycka som skett utanför arbetet ibland vara svår. Ersätter den lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringen en olycka som sker när man under arbetsdagen halkar på golvet när man går på toaletten, eller om man får kokande vatten på sig när man tillreder mat åt sig på lunchpausen? Arbetsgivare kan överväga att ta en frivillig olycksfallsförsäkring med tanke på det ovanstående.
Angående arbetsredskap och kostnadsersättning är utgångspunkten att arbetsgivaren erbjuder nödvändiga redskap och ersätter regelbundna, direkta kostnader som t.ex. kostnader för telekommunikation.
I samband med distans- och hybridarbete är det också viktigt att minnas att arbetsgivaren ska behandla arbetstagare jämlikt. Det innebär att samma principer för distans- och hybridarbete ska gälla arbetstagare i jämförbara positioner och med jämförbara arbetsuppgifter.
Visselblåsning
Alla arbetsgivare som har 50 eller fler anställda eller verkar inom ramen för lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler. Det är också möjligt för organisationer eller föreningar att frivilligt införa en rapporteringskanal.
Familjeledighetsreformen
Det är skäl att bekanta sig med den nya familjeledighetsreformen som trädde i kraft 1.8.2022 eftersom den nya lagstiftningen skiljer sig ganska mycket från den tidigare. Syftet med reformen var bland annat att familjeledigheterna och skötselansvaret fördelas jämnt i familjen, att jämlikheten och likabehandlingen i arbetslivet förbättras samt att löneskillnader mellan könen minskar.
I situationer där det finns två föräldrar (som också är vårdnadshavare) är utgångspunkten att totalt 320 föräldrapenningsdagar fördelas jämnt så att vardera föräldern har rätt till en kvot på 160 föräldrapenningsdagar.
Nuförtiden kan en bredare skare personer ta ut föräldraledighet. De som är barnets föräldrar och vårdnadshavare kan överlåta 0-63 av sina föräldrapenningsdagar åt en annan person som vårdar barnet t.ex. sin partner (som inte är barnets förälder), barnets andra förälders partner och/eller en person som är barnets vårdnadshavare. Föräldrapenningsdagarna kan tas ut fram till att barnet är två år gammalt. Arbetstagare kan ta ut sin föräldraledighet i högst fyra olika delar och varje del måste vara minst 12 vardagar lång.