Det krävs minst tre personer för att grunda en förening. Dessa kan sätta igång verksamheten. Efterhand kallar man nya medlemmar.
Förberedelseorgan
En ny förening kan också planeras av en arbetsgrupp som gör upp ett förslag till ramar för verksamheten, verksamhetsplan och stadgar samt planerar och sammankallar till det första, konstituerande mötet.
Det konstituerande mötet
Under det konstituerande mötet diskuteras föreningens stadgar och verksamhetsprincip.
Stiftelseurkund
Föreningslagen kräver inte att man håller ett konstituerande möte. Man kan underteckna stiftelseurkunden under det konstituerande mötet eller underteckna stiftelseurkunden utan att hålla ett sådant möte.
Efter det att stiftelseurkunden har undertecknats av minst tre personer hålls föreningens första föreningsmöte. Då väljs de första funktionärerna och verksamhetsplanen godkänns. Inga andra beslut om att grunda en förening behöver göras. Föreningsmöte kallas ofta med andra namn i föreningarnas stadgar, vanligen årsmöte, valmöte, vårmöte eller höstmöte. Lagen talar om föreningsmöte.
Stiftelseurkunden har följande innehåll:
-
konstaterande att man beslutat att grunda en förening
-
namnet på föreningen
-
antydan om att föreningens stadgar har godkänts
-
datum och underskrift.
I Föreningsregistrets e-tjänst finns en handledd etableringsanmälan om man vill bilda en förening. Med hjälp av den behövs inga färdiga stadgar. Istället skapar e-tjänsten stadgarna utgående från användarens val. Då ingår alla obligatoriska bestämmelser i stadgarna och risken för fel minskar. En handledd anmälan är förmånligare och registreras snabbare.
Modellstadgar
Stadgarna bifogas till stiftelseurkunden som skickas till föreningsregistret. Från föreningsregistret får man så kallade modellstadgar som man kan använda som modell. Man kan också använda en redan existerande förenings stadgar som modell. Större organisationer har modellstadgar för sina lokala föreningar. Man kan också låta föreningsregistret förhandsgranska stadgarna mot avgift.