Medlemmarna besluter
"Beslutanderätten i en förening tillkommer medlemmarna" står det i föreningslagen. I stadgarna kan man ändå bestämma om hur beslutanderätten fördelas. Till exempel i ett förbund kan beslutanderätten fördelas mellan mellan medlemmar, fullmäktige och enskilda personer som hör till ett förbund.
Medlemmarna har rätt att fatta beslut på föreningens möten som sammankallats enligt bestämmelserna i föreningens stadgar.
I stadgarna kan anges att beslutanderätten utövas per post, genom särskilda omröstningstillfällen, datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel. Detta gäller dock inte frågor som räknas upp i föreningslagens § 23. Om man vill använda sig av alternativa mötesförfaranden krävs också bland annat att omröstnings- och personvalsförfarandet godkänns av föreningsmötet.
Ytterligare finns en tredje möjlighet. Om medlemmarna är enhälliga kan de också fatta beslut utan att samlas till möte. Då krävs ett skriftligt beslut (protokoll) som undertecknas av alla föreningsmedlemmar. Om en enda medlem motsätter sig måste ett ordinarie, fysiskt möte sammankallas.
Föreningsmöte
I följande ärenden gör medlemmarna beslut på föreningsmöten.
- ändring av föreningens stadgar
- beslut angående omröstningsordning och valordning
- val eller avsättning av hela styrelsen eller en styrelsemedlem eller revisorer eller verksamhetsgranskare
- fastställande av bokslutet
- beviljande av ansvarsfrihet
- upplösning av föreningen
- överlåtelse och inteckning av fastighet eller annan betydande egendom (angående överlåtelse och inteckning av fastighet eller annan betydande egendom, kan styrelsen fatta beslut, ifall stadgarna medger det).
Undantag från kravet på fysiskt möte är då ett beslut som alla medlemmar undertecknar (se ovan).